Alma

Jag kan vakna på morgonen och verkligen känna mig taggad på allt – precis allt. Och sen efter frukosten kan det plötsligt bli tvärtom, att jag tänker gud vad tråkigt allt är. Och sen efter ett tag kan allt kännas precis lagom igen.

Mina föräldrar är jättebra och jättesnälla. Pappa är sådan som vill hitta på mycket saker. Gå ut och käka eller spela bowling bara så där en vanlig kväll. Och så gillar han att jobba. Han kan vara borta rätt mycket, men det gör ingenting. Om han vill jobba ska han ju göra det. Mamma gillar nog att ta det lite lugnare, men hon gör ändå det jag och min lillebror vill göra. Hon vill att vi ska ha det  bra.

Mormor och morfar bor också här i Ekängen så jag går ofta dit efter skolan. Mormor tycker ibland att det är lite tråkigt här för det finns inga andra gamlingar. Hon gillar nämligen att spela bridge. Jag hittade en gamling åt henne men det blev inte så bra för den damen hörde ingenting. Men morfar trivs bra här. Han har har lite besvär med hjärtat och annat, han brukar säga att han är ihopbyggd av lösdelar.


Hur är du som storasyster?

Jag tycker faktiskt att jag är en snäll storasyster och jag passar min lillebror när det behövs. Fast vi bråkar ibland, jag och Rasmus. Mamma säger att det är för att han ska fylla sex år och att det är en jobbig ålder. Han har liksom kaxat upp sig och tjafsar om allt. När vi andra blir sura tycker han att alla är emot honom. Men vi leker också ganska mycket.

Ibland skulle jag vilja ha storasyskon för om jag exempelvis vill spela fotboll så funkar det inte riktigt med Rasmus, bollen blir långsam som en sköldpadda. Fast det som är bra med att vara äldst är ju att jag får bestämma det mesta. Och jag vill inte ha flera småsyskon, det räcker gott med Rasmus. Jag kan låna småbarn om det behövs.

Jag är kvällsmänniska, är gärna upp till elva-tolv om kvällarna. Min lillebror är likadan. Jag har ingen bestämd tid när jag ska sova. Ändå vaknar jag ganska lätt på morgnarna. Mina morgonrutiner går snabbt, jag hoppar i kläderna och käkar frukost. Håller inte på med smink och så, usch nej. Det är verkligen helt onödigt.”


Gillar du skolan?

Ja, det gör jag. Mina favoritämnen är slöjd och svenska. Jag älskar att skriva och skriver gärna små berättelser. Musik kanske inte är mitt allra bästa ämne, jag är inte så duktig på instrument, men ändå har jag över förväntan i betyg. Det är nog för att jag ändå vågar och att jag kämpar.

Jag tycker att det är kul att redovisa. Jag blir aldrig särskilt nervös fast jag vet att andra kan bli det. Visst kan det hända att man säger fel eller så men då är det bara att skratta åt det och fortsätta. Pappa är van att stå på scenen och prata inför folk, det är kanske därifrån jag har fått det.


Hur är det att vara 12 år, tycker du?

Det bästa är att man varken är för stor eller för liten. Jag sa nyligen till mamma att jag skulle vilja vara liten hela livet. Då behöver man ju aldrig bekymra sig för något, det är ju det allra smartaste att vara så. Man kan bara leka varje dag, äta det man vill och göra det man vill. Jag skulle kunna tänka mig vara sex år som min lillebror.

”Jag är liksom motsatsen till tidsoptimist.”

Ibland kan jag bli stressad för att jag tycker att jag har bråttom till olika saker. Jag tror alltid att jag är försenad, fast det är jag aldrig. Jag är liksom motsatsen till tidsoptimist. En gång kom jag tjugo minuter för tidigt till ett kalas. Föräldrarna där blev lite förvånade, de hade inte hunnit pynta eller så, men då fick jag hjälpa till med det och även välkomna gästerna.

Jag är väldigt glömsk. Jag glömmer grejor och kläder överallt. Och jag glömmer namn och ansikten. Det är lustigt att jag kan komma ihåg saker som hände för jättelänge sedan, men inte det som hänt nyss. Jag har det efter mormor, hon är också jätteglömsk. Det är hon och jag mot världen!

”Det är som om jag inte kan vara fokuserad när det gäller städning, inte på samma sätt som jag är med lego eller när jag målar.”

Jag är heller inte en jättebra städerska, det måste jag erkänna. Det blir lätt en hög med kläder på sängen, och den växer liksom. Och sen, om jag börjar vika ihop dom så hittar jag plötsligt någon sak som jag inte har sett på ett tag och så börjar jag leka med den istället. Det är som om jag inte kan vara fokuserad när det gäller städning, inte på samma sätt som jag är med lego eller när jag målar.

Det jobbigaste med att vara 12 år är att folk runt omkring förändras. Nu vill alla vara så coola och det vill inte jag. Man borde passa på att leka mera för sen kan man ju inte det längre.

 

Vem är din bästa vän?
Jag har en jättenära vän som heter My och som bor i Stockholm. Hon är ett år äldre och känns som en syster. Vi är båda lite galna och väldigt nyfikna. Och vi kan prata om allt, vi vet ju liksom allt om varandra. Våra föräldrar känner varandra så vi har hängt ihop hela livet. Vi kan ju inte ses jätteofta, men när vi gör det är det så himla roligt. Hon är väldigt påhittig och kan hitta på hur galna grejor som helst, men då måste jag vara lite smart och bromsa. Fast jag är med på en hel del. En gång knäckte vi ägg i håret för hon hade hört att det skulle vara bra, men det blev hur kletigt som helst och gick inte bort på länge.

När jag var yngre ville jag väldigt gärna vara som Meja, en vän till familjen. Hon är några år äldre än jag. Hon är häftig, hon gör som hon vill och styrs inte av vad andra gör. Av någon anledning gillar jag att umgås med dom som är lite äldre. De är ju precis som jag, det är ingen större skillnad, man förändras ju inte som person bara för att man blir lite äldre.


Och hur har du det med kärleken?

När jag var liten var jag kär i en pojke, men det var bara en dag. Och jag har bara varit tillsammans med en kille, men alla andra i klassen har varit ihop med hur många som helst. Jag är mest intresserad av att sporta faktiskt.


Kan du beskriva lycka?

Jag kan bli så där lycklig att jag liksom skriker fast det inte hörs.


Vad är trygghet för dig?

Jag känner mig trygg så länge det är folk runt omkring mig. Förut var jag ganska mörkrädd. Det är jag nog fortfarande litegrann. Jag går gärna inte upp på övervåningen om jag kommer hem ensam. Och jag säkrar alla rum, kollar igenom dom noga, innan jag kan koppla av.

Känner du dig otrygg när du ser vad som händer i världen? Nej, det är ingenting jag funderar särskilt mycket på. Jag tycker mest bara synd om dom som utsätts för allt.

Jag tycker att det är väldigt onödigt att kriga. För att det bara är just onödigt. Man ska ju bara vara snäll, men tyvärr är inte alla så smarta att de tänker så. De borde skickas till en annan planet. Och varför finns det kärnvapen? Det är väl bara att förbjuda dom.

”Ibland funderar jag på om man ska hjälpa djuren eller människorna först, och då känner jag kanske mest för djuren. De var ju här före oss och de har aldrig gjort något illa.”

Om jag hade hur mycket pengar som helst så skulle jag nog ändå jobba. Och så skulle jag skänka pengar till dem som behöver. Man får inte vara självisk. Jag vet att det behövs mat i syriska flyktingläger och jag vet att det finns djur som blir illa behandlade. Ibland funderar jag på om man ska hjälpa djuren eller människorna först, och då känner jag kanske mest för djuren. De var ju här före oss och de har aldrig gjort något illa.


Kan du berätta om någon gång när du varit riktigt ledsen?

Det var så sorgligt när vår katt Sara dog. Hon var 18 år och hade funnits hela mitt liv. Det var hennes njurar som lade av. När jag fick veta att Sara var så sjuk att hon skulle avlivas blev jag jätteledsen, men jag sa att jag ville vara med när de gjorde det. Så jag satt bredvid och klappade henne när hon fick sprutan. Efteråt kändes det så konstigt att jag aldrig skulle få träffa henne mer. När vi gick ut till djursjukhusets parkeringen skrek jag att jag ville spola tillbaka tiden så att Sara fanns kvar.


Vad tror du händer när någon dör?

Vi brukar säga att man blir en ängel i himlen. Jag vet att det inte är så men det känns bra att tänka på det viset. Pappa har alltid sagt att den starkaste stjärnan på himlen är farmor, det tycker jag om att tänka på. Men egentligen tror jag inte att det händer så mycket, man bara dör.


Vad är du stolt över?

När jag sportar kan jag ibland känna mig stolt över det jag gjort, om jag spelat extra bra. Jag var också väldigt stolt när jag klarade att åka på en skida när vi körde vattenskidor.  

”En dröm jag har är att hoppa fallskärm. Jag säger till mamma att hon och jag ska göra det när hon fyller 50, men hon tycker inte att det är en särskilt bra idé.”

Jag är ganska modig och gillar att prova nya saker. Då vet jag ju till nästa gång om det var bra eller inte, så behöver jag inte fundera på det mer. Är det inte bra så släpper jag det. En dröm jag har är att hoppa fallskärm. Jag säger till mamma att hon och jag ska göra det när hon fyller 50, men hon tycker inte att det är en särskilt bra idé.


Har du funderat på vad du skulle vilja jobba med?

När jag var liten ville jag bli författare, men jag har ändrat mig nu. Det händer liksom inte så mycket spännande då.

Morfar tycker att jag ska bli konstnär, men det känns inte som ett bra val. Man får ju inget betalt eller blir känd förrän man är död, och hur ska man då kunna skriva autografer?


Vad gör du om tio år?

Då är jag 22 år. Då jobbar jag med något som jag gillar. Jag tror att jag har läst på universitet för jag vill gärna ha en sån där rolig hatt.


Och om 20 år?

Då är man 32. Då har folk skägg. Men annars kan jag faktiskt inte ens föreställa mig hur det kommer att vara. Det räcker att tänka sig att jag ska vara 20 år.

Senast uppdaterad den 7 december 2017